Berga gård

Kolla alltid nyhetssidan innan du vandrar.

Text: Gunnar Kvarnåsen
Ur: Värmländsk kultur, 2009:2

Bild av Berga Gård

Enligt historikern Erik Fernow skall Berga Gård ha varit en av släkten Bagges egendomar — en annan var Björkefors i Sunne. I jordeboken 1540 anges som ägare Oluff i Berg.

Åren 1643-1730 fungerade Berga Gård som prästgård. Den ägdes av prästfolk i samma släkt i flera generationer. Först av Anders Thermander, som var gift med Christina Falk, dotter till länsmannen i Kils härad Torsten Falk. Hon gifte efter makens död om sig med dennes efterträdare Håkan Rudenius (*) komminister i Lysvik 1658—1697. Efter Rudenius död övertogs gården av dottern Christina, gift med Johannes Ågren, komminister i Lysvik 1697-1730. De blev det sista prästfolket på Berga,

Senare ägdes gården av de sinsemellan besläktade familjerna Kullander, Geijer och Gullström fram till 1908. Bland dessa fanns flera driftiga personer. Lars Petter Kullander var en tid ägare även till Bada bruk liksom bröderna Carl Eberhard och Olof Lennart Geijer. C.E. Geijer inrättade den första handelsboden i Lysvik 1848. Lanthandelsstadgan hade kommit ett par år tidigare. Innan dess fick endast borgerskapet i städer och köpingar bedriva handel. Verksamheten sköttes av en föreståndare och fem bodbetjänter. Varorna kom med båt till bryggan vid Berga. Utanför boden fanns en stång där man kunde binda sina hästar. En del av den gamla inredningen finns kvar, däribland boddraken — en stång i taket som markerade gränsen kunderna inte skulle passera. Hembygdsföreningen håller den museala affären öppen för visning och viss försäljning i samband med sina arrangemang.

GE. Geijer försåg mangårdsbyggnaden med en övervåning 1834 och lät bygga om en undantagsstuga till lusthus. Den är ett charmfullt inslag i miljön. En flerhundraårig ek ger också karaktär åt platsen. Han var ensam ägare av Berga Gård 1855—1871. Omkring 1860 lät han en norrman, Sivert Sörensen, anlägga en ångsåg nere vid sjön. Den hade två ramar och drevs med en lokomobil. Sörensen flyttade sedermera sågverksrörelsen till Västanvik i Torsby, varvid en ram och lokomobilen medföljde. Såghuset och den andra ramen tycks ha blivit inköpta av bönder i Ransby och använts vid Lysafors såg, som var i drift sommartid in på 1960—talet.

År 1871 övertogs Berga gård av C.E. Geijers måg löjtnant Anders Gullström. Han anlade en vattensåg vid Bergsäter 1875. Två bröder från Gråberg, Karl och Gustav Sätherberg, anställdes för verksamheten, den förre för att sköta driften av sågen och en stor kolgård, den senare för att ansvara för avverkning av skog och för transporterna till Fryken. En modell av Bergsätersågen finns på Hembygdsgården. Gullström lät bygga ett fritidshus på Storåsen, kallad "Villan”, där han också kunde se till arbetet vid sågen. I det sammanhanget må nämnas att han introducerade telefonen i Lysvik. Dottern Dagmar berättar:

I början av 1980-talet hade min far börjat med affärer i ganska stor omfattning, men för att kunna sköta dessa effektivt, inköp och försäljning av timmer och träkol till de stora bruken Björneborg, Edsvalla, Laxå samt virkesgrossörer i Göteborg, hade han börjat anlägga privata telefonledningar till sina skogvaktare och kolemottagare. Så fick jag i uppdrag att hos L M Eriksson i hans lilla obetydliga verkstad i en utkant på Norr beställa en del material till telefonbyggandet, som min far själv bekostade och anlade. Han instruerade tusenkonstnären, soldaten Rann, oeh telefon ledningar drogs till Bergsätern, Kärrsviken, Oleby och Utterbysäter. Det största avståndet från Berga var omkring en och en halv mil. Denna då nya uppfinning väckte stor uppmärksamhet och många nyfikna kom för att se och höra.

År 1908 inköptes Berga gård av kommunen. Huvudbyggnaden nyttjades som ålderdomshem. Året innan hade ”Fattigvårdsstadgan” tillkommit. Den föreskrev att kommunen hade ansvar för sjuka, orkeslösa och obemedlade som inte på annat sätt blev omhändertagna. Särskilda vårdhem skulle inrättas. Tidigare hade varje hemman haft detta ansvar. Byfogden hade fördelat dessa personer, som benämndes ”rotehjon", på byns gårdar med ledning av hur många skatteören de var taxerade för. Bland vårdtagarna fanns dementa och oroliga. Vid Berga byggdes ett annex där ett par rum hade galler för fönstren för att förhindra rymning och förebygga att de gjorde sig själva eller andra illa. Berga ålderdomshem lades ned 1975 sedan det nya Vårdhemmet ”Sjövik” hade blivit byggt.

Under krigsåren på 1940-talet gjordes stora skogsavverkningar. Det behövdes ved för att värma upp hyreshusen i städerna och för framställning av gengaskol. 1943 togs värnpliktiga ut för att arbeta i skogen ett par månader. Vid Bergsäter fanns ett vedlager på hundratals kubikmeter ved som kördes till järnvägsstationen för vidare transport till Stockholm, Göteborg, Karlstad med flera orter.

Nu ägs Berga Gård av Lysviks Hembygdsförening som där driver en om fattande verksamhet. Lysviksborna sätter stort värde på att gården med sitt vackra läge på en höjd vid Fryken är tillgänglig för allmänheten.

GUNNAR KVARNÅSEN

* Deras son Torsten Rudén blev en av sin tids mera bemärkta personer: professor, biskop i Linköping, prästeståndets talman i riksdagen och även verksam som skald. Han var kritisk till Karl XII:s krigföring, T. Rudén stod högt i gunst hos drottning Ulrika Eleonora och fick är att hålla kröningspredikan vid hennes trontillträde. Hans ättlingar adlades Rudenschöld.

** Makarna Sörensens son Henrik blev berömd konstnär. Målningar i Oslo rådhus och altartavlan i Linköpings domkyrka är några av hans mest kända verk.