En forn-, handels- och pilgrimsled genom Fryksdalen.
Du som är intresserad av Fryksdalsleden och dess historia, se David Myreheds fornledspresentation samt Bo Ulfvenstiernas pilgrimsblogg.
Vi kallar Fryksdalsleden "en forn-, handels- och pilgrimsled". Fornled eftersom det finns anledning att anta att samfärdsel har pågått här i årtusenden. Handelsled för att leden fordom användes för handel (jfr handelsplatsen Björke). Pilgrimsled för att det finns tydliga tecken på pilgrimer vandrat denna väg.
Kristendomen torde ha kommit till Fryksdalen under 1100-talet. Från denna tid och fram till reformationen förekom munkväsen här. Pilgrimsfärder förekom efter olika vägar till heliga platser, till Sankt Olofs grav i Nidaros, men även åt andra håll som Skara och Eskilstuna.
Kil var en knutpunkt, härifrån for man vidare. Mot norr via Fryksdalen och Röjdådalen mot Norge, alternativt via Klarälvsdalen. Mot väst: Brunskog-Arvika-Eda. Mot syd: Hammarö eller Värmlandsnäs för ev färd vidare över Vänerns mot Skara.
Den tidens hälso- och sjukvård liksom en del forskning och utbildning handhades av klostren. En del växter importerades, t.ex. pestskråp (en medicinalväxt som bl.a. använts kramplösande men även ansågs kunna bota pest). Vinbergssnäckor anses ha införts av munkar till Sverige då snäckorna var tillåtna som föda under fastan. Pestskråp finns fortfarande exempelvis vid Munkebacka (mellan Östra Ämtervik och Sunne). Vinbergssnäckor har hittas exempelvis i Bävik. I Smedsby hittades 1828 en medeltida guldring med de tre vise männens, pilgrimernas skyddshelgons, namn.
Att vara pilgrim
Ordet pilgrim kommer av det latinska ordet peregre, 'i främmande land'. När man gör en pilgrimsvandring bryter man upp från det vardagliga livet och ger sig ut på en vandring i det okända för att lära känna sig själv, göra nya bekantskaper och erfarenheter och få andra perspektiv på livet.Pilgrimstanken finns i många religioner, exempelvis kristendomen och islam. Ofta är målet för vandringen en religiöst betydelsefull plats, men för pilgrimen är kanske inte målet det viktiga utan den meditativa vandringen dit.
De nutida vandrare/pilgrimer vi vänder oss till är kanske primärt de som vandrar och vill tälta och/eller bo på vandrarhem. Därför har vi delat in sträckan i sju delsträckor som bör vara rimliga dagsmarscher. Vid målen för etapperna finns det kollektivtrafik. Var och en lägger förstås upp sin tur efter egna önskemål.
Hör av dig och berätta om din vandring eller om du har frågor, kommentarer, om något är bra eller dåligt eller om något (inte) borde varit med.
Eposta 